En av mina brorsdöttrar spelade med på en konsert i Träskända söndagen den 29 juli, så efter högmässan tog jag tåget norrut. Det var hett i Träskända kyrka också, men kyrkan är väl värd ett besök. Brutalism och rå betong är i allmänhet inte min favorit bland arkitektoniska stilriktningar, men kyrkan såg faktiskt mycket bättre ut än jag trodde efter att bara ha sett en bild på Google Maps. Mest intressant var krucifixet av Erkki Eronen. Vackrast var ändå den intilliggande gamla församlingsgården.
0 Comments
De senaste veckornas hetta gör att det knappast finns en sval fläck kvar i landet. Svalt var det minsann inte i en fullsatt S:t Henrikskatedral under högmässan den sista söndagen i juli. Kyrkoherde Marco Pasinato firade mässan på finska och latin. Att han hade hett gick inte att ta miste på. Första läsningen läste Juho, Marko sjöng responsoriepsalmen och Tomi läste dagens andra läsning. Syster Barbara assisterade vid utdelningen av nattvarden, men det syns inte på bild. I slutet av mässan påminde fader Marco om att man ska anmäla sig till stiftsfesten i augusti även om man kommer med egen bil. Den 11 augusti blir diakon Tuomas Nyyssölä prästvigd i S:t Lars i Lojo. Söndagen den 22 juli blev det ingen mässa för mig. Inte ens en webbmässa. Det var besöksdag på gudsonens scoutläger och där provade jag på att paddla kanot med honom en tur. När jag steg i land igen var mobiltelefonen borta. Den hade snällt laddat upp de bilder jag tog i början av paddlingsturen, men sen måste den ha slunkit ur fickan och ner i vattnet, för när jag försökte ringa till mig själv fick jag ingen kontakt med den. Tur i oturen var min hemförsäkring.
Juli innebär att ortodoxa kyrkan i Hangö firar tempelfest. Festen infaller mellan minnesdagarna för kyrkans skyddshelgon, apostlalika Maria av Magdala och Vladimir av Kiev. Solgass, många ljus och gott om folk i kyrkan (vilket inte syns på de flesta bilderna, eftersom jag stod långt fram) gjorde att det emellanåt kändes som om syret skulle ta slut i kyrkan, men som alltid känns det fint att få delta i en ortodox liturgi och mina ortodoxa vänner, i synnerhet Kirsti Jeffery, välkomnade mig än en gång så varmt. Jag försöker alltid se till att jag kan delta i tempelfesten i Hangö (här finns bilder från i fjol, och här från året innan), men den här gången fick på grund av mina transportarrangemang nöja mig med liturgin och en del av korståget till stranden - vattenvälsignelsen och församlingsfesten efteråt gick jag miste om i år. Liturgin firades av fader Kalevi Kasala, i huvudsak på finska, men med rejäla inslag av svenska (Harry Fagerlund läste till exempel episteltexten både på finska och på svenska och fader Kalevi bistod diakonen genom att själv läsa evangelietexten på svenska efter den finska läsningen), men i år bads också flera böner på engelska - i synnerhet de tillägnade Vladimir av Kiev - och en del på kyrkoslaviska. Kantor var Matti Jyrkinen. Fader Kalevi konstaterade i sin predikan att vi ska försöka göra som aposteln Paulus (i episteltexten) och Vladimir av Kiev: ta steg för att komma närmare Gud om vi har kommit långt ifrån honom. Och jag gick tacksamt till nattvard (tack vare ett specialtillstånd av båda kyrkornas biskopar): ett väldigt konkret steg för att komma närmare Herren. Andra söndagen i juli firade kyrkan den fjortonde söndagen "under året" och jag hade glädjen att gå i mässan igen. Högmässan i S:t Henrik firades av kyrkoherde Marco Pasinato på finska och latin. Dagens första läsning lästes av Tomi, responsoriet sjöng Marko och dagens andra läsning läste Juho. Joel skötte rökelsekaret. Resten av dagen tillbringade jag på Borgbacken med två 12-åringar. Amen halleluja! var responsoriet i dagens psaltarpsalm och det var lätt att hålla med. Mitt liv går från nattvard till nattvard och jag är inte van att det har gått två veckor sen senast. Mässan är oändligt viktig för mig, det vet väl alla som läser den här bloggen. Och nu är det mitt i veckan och jag kommer att kunna gå i mässan först på söndag. Då får jag nöja mig med bön. Och det låter ju som att jag dissar bönen, men det gör jag inte alls. Jag är bara inte så bra på bön, om jag får uttrycka mig så. Jag hör inte till dem som för långa "samtal" med Gud. Med det menar jag inte att jag inte har Honom med mig dagen lång, men att det snarare blir små utstötta böner: "Herre, förbarma dig. Kristus, förbarma dig" varvat med "Ske din vilja." Eller helt enkelt: "Hjälp mig." Och så fortsätter jag enligt principen i helige Thomas Mores fina bön: "Ge oss, gode Gud, nåden att arbeta för det vi ber för."
Igår var jag på väg till kvällsmässan i S:ta Maria, men missade tåget med en hårsmån. På grund av banarbeten går tågen från Karis till Helsingfors 8 minuter tidigare än vanligt och det har jag haft svårt att lära mig. Jag trodde redan att jag var framme i tid: tåget stod vid perrongen och jag gick fram till dörren och tryckte på knappen. Men nej, i stället för att öppnas satte sig dörren och resten av tåget i rörelse. En stund senare kom tåget till Åbo, men medan jag väntade på det hade jag hunnit kolla kalendern i S:ta Birgitta och kunde konstatera att det inte bjuds på kvällsmässa på lördagar i Åbo, så jag tog inte tåget västerut heller. I stället fick jag nöja mig med webbmässa idag. Jag valde högmässan i min egen församling, S:ta Maria. Mässan firades av fader Ryszard Mis SCJ på finska. Vid nattvarden fick han sällskap av kyrkoherden, fader Rafal Czernia SCJ. Tea läste första läsningen, Matti läste den andra. I slutet av mässan påminde kyrkoherden också om att den som vill delta i påvemässan i Tallinn den 25 september ska anmäla sig till sin församling. |
I min Faders husI min Faders hus är en katolsk och ekumenisk bildblogg om och med kyrkor, gudstjänstliv och tro - i Finland och på andra håll i världen.
Sara TorvaldsJag är en av volontärerna i Ithaka-gruppen som driver sajten Katolinen.net och jag bildbloggar här från de kyrkor jag besöker och gudstjänster jag deltar i. Alla bilderna är mina, om inte annat uppges. På FB-sidan I min Faders hus lägger jag upp bilder och böner. KategorierArkiv
October 2021
Sökord
All
|