Drömmen kanske triggades av artikeln i söndagens Helsingin Sanomat (på finska, bakom betalmur) om hur ungdomar i huvudstadsregionen har hängt på tågstationer och i köpcentrum under den gångna coronavintern. Jag kände stor kluvenhet när jag läste reportaget. Klart att ungdomar hellre tillbringar tid med sina vänner än sitter hemma, för det behövs inte ens att familjen är trångbodd eller en förälder som super. Man svetsas samman i tonåren och det är vänskapsband som i väldigt många fall håller livet ut. Så är det ett tjockt lager corona över alltihop, förstås. Föräldrarnas oro och misslyckade försök att få de egna barnen att stanna hemma trots att kompisarna är ute på stan. Och så ett bamselager frustration över att situationen ju var allt annat än bra före coronan.
De intervjuade ungdomarna hänger på centralstation i Helsingfors, på köpcentrum intill stationerna i Böle och Åggelby, på metrostationen på Drumsö och i köpcentret Itis i Östra centrum. Och det som framgår är att de brukade hänga där förut, de har bara fortsatt med det under coronan. Visserligen är ungdomsgårdar och många hobbyer stängda, men redaktören rapporterar ju inte sida upp och sida ner om tonåringar som beklagar att lokalen för deras favorithobby är stängd. Det är bara killen med skateboarden som beklagar att det är vinter och skatehallarna är stängda, så han skatear i parkeringshallar i stället, fast han vet att det är förbjudet. De andra ungdomarna kommer för att träffa vänner och sätter sig t.ex. gärna i ett visst hörn i köpcentret Tripla i Böle, för där har de lärt sig att vakterna låter dem vara.