För omväxlings skull drar nedstängningen av samhället åt samma håll som kyrkoåret, skriver Mia Anderssén-Löf om fastan på bloggen Andetag. Men för mig känns alla coronanyheter just nu bara distraherande från den tystnad jag längtar efter. Responsoriet i förbönen i dagens Laudes känns helt rätt, däremot: Herre, kom ihåg att vi är dina barn. Oj, så jag längtar efter att klättra upp i Guds famn och bara vara trygg. Herre, kom ihåg att vi är dina barn! |
Guds barmhärtighet har blivit synlig i Kristus. Låt oss be med stor tillförsikt:
R. Herre, kom ihåg att vi är dina barn.
Lär oss att djupare förstå kyrkans mysterium
- så att hon för oss och för alla blir frälsningens sakrament.
Du som älskar människan, lär oss att lämna vårt bidrag till den mänskliga gemenskapen
- så att vi främst söker ditt rike.
Låt oss i Kristus finna det som kan släcka vår törst
- han som är den enda källan med levande vatten.
Förlåt oss alla våra missgärningar
- och led våra fötter in på rättfärdighetens och barnaskapets väg.
Slutbönen i dagens Laudes
Allsmäktige Gud, du visar oss i Kristus att den sanna härskaren är den som tjänar dig. Låt oss, på förbön av den helige Kasimir, bli dina tjänare för evigt i helighet och rättfärdighet. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.